Yn Dagens Hurdegaryp är inte längre beläget på det som en gång var den ursprungliga boplatsen. Namnet Hurdegaryp kan enligt Encyclopedie van Friesland betyda : fast mark (gea) på avlång landvinning, på latin betyder det ripa och på franska rive. Denna landtunga mynnade ut vid Zomerweg, söder om dagens samhället. Zomerweg var en del av den forna förbindelsevägen mellan Leeuwarden och Groningen. På platsen där en isbaneanläggning nu ligger, byggdes på trettonhundratalet en kyrka med ett för tiden karakteristisk sadeltak.Gatunamnet Preesterlanswei härstammar från tiden då kyrkan hadestora ägor. På sjutton- och artonhundratalet förflyttade sig by-kärnan norrut och man startade 1711 byggandet av den nuvarande kyrkan som ligger vid Rijksstraatweg. Några gravlämningarna från den gamla kyrkan murades in i entren på den nya kyrkan. Till stor del var Hurdegaryps befolkning bönder. Byn har skördat sina största industriella framgångar tack vare de torvrika områdena. Namnet Burgerveenstervaart anknyter till den tiden då torvutvinning var byns viktigaste levebröd. Hurdegaryp beskrivs 1841 av M. De Haan-Hettema (bokförlag W.Eekhof i Leeuwarden) i skriften,Min förfader, storbondens promenader. I denna skrift kan man läsa att Hurdegaryp var en avlång formation med hus och att kyrkan var belägen i byns mitt. Medan författaren går över Slagtepad tycker han att denna gångstig som är avgränsad med tjärn och vattensamlingar som genomkorsar vassåkrarna inte var så märkvärdig. Zwarteweg som byggdes mellan 1528 och 1531 blev år 1830 riksväg till Groningen. Denna Grinzer Strjitwei även kallad Grutte Strjitwei har format Hurdegaryp till vad det är idag, både i positiv och negativ bemärkelse.

Vertaling Iris Niirnanen